Hur får man idéer?

Det här inlägget är från mig som skribent och coach till dig som skriver eller vill skriva.

Egentligen kan jag nog inte berätta för dig hur du kan få dina idéer. Det enda jag kan säga är att de förmodligen inte kommer att ramla över dig när du sitter vid skrivbordet.
Eller jo, det kan de förstås göra ifall du har börjat det mödosamma slitet med att lägga bokstäver efter varandra så att de bildar ord och kanske rentav meningar. Men det kan jag fundera mer omkring senare.


Börja med att fundera över vad en idé egentligen är för dig? Är det ett färdigt koncept? Är det en bild? Är det en aning? Eller kanske nyfikenhet eller lust?

Ett sätt att komma underfund med det är att när du till exempel läser tidningen eller i en bok bli uppmärksam på när dina tankar vandrar vidare helt plötsligt. Vad är det de vandrar iväg till? Är det shoppinglistan, semestern eller något annat som du har på din to-do-list? Eller är det kanske en reaktion på det du läst, en tanke omkring det. Oavsett om den är något som upprör eller om det är av arten - tänk om….

Det är precis så idéer kan dyka upp. Som små Spidermantrådar som skjuter ut ur din kropp vid vissa tillfällen. Oftast när du minst anar det.

Det kanske inte bara är när du läser. Det kan vara när du sitter i ett möte, väntar på tåget, sitter på ett café, ser en film eller något annat på tv. Eller kanske rentav när du är passagerare, står i duschen eller sitter på porslinstronen.
Många gånger kommer de här idéerna när man inte håller på med annat, kanske inte ens kan göra något annat än just det man gör just nu. Och som inte kräver annan tankemöda.

En idrottsman skulle eventuellt kalla det för flow. Din kropp kan göra det den gör utan att du medvetet behöver styra den i varje rörelse.

Den kan. Du litar på att den kan.

Då har hjärnan och tankeverksamheten i den möjlighet att gå på upptäcktsfärd.


Så tillbaka till den där situationen då vi tror att alla fina idéer ska komma. Vid skrivbordet. Framför datorn. Eller med penna och papper redo. Högst sannolikt kommer inget att hända. Någon lär ha sagt: Att skriva handlar inte lika mycket om inspiration som det handlar om transpiration.

Hur känns det i din önskan om att skriva? Jag hoppas att det kan få sjunka in att det inte alls är något fel på dig som inte kommer på några idéer när du sätter dig för att skriva. Att du slutar att tänka att du inte har någon fantasi.

För det har du.

Jag gissar att du när du var liten lekte antingen med dockor, bilar, ritade eller sprang/ cyklade runt med kompisar. I aktiviteten fanns ett berättande. Varför bilarna stannade, vart de var på väg. Vem dockan var och vad hon gjorde och vad som hände. Vilka du och kompisarna var och hur er värld såg ut. Fantasier.

Sen kom livet och överföll och fantasierna fick ge vika för lite mer hard core saker som att lära sig läsa, skriva, räkna och periodiska systemet för att inte tala om kunskapen om vår galax. Ingen skugga över kunskaper, men vi behöver låta vår fantasi ta plats. Den är lika viktig som allt annat vi lär oss och lär oss utföra i livet.

Tillbaka till skrivbordet. Du sitter där och har ett blankt ark framför dig, oavsett om det är på papper eller på skärmen. Vet du inte vad du ska skriva? Börja bara skriva allt som kommer för dig i tanken. Du har inget som helst krav på att det ska bli något sammanhängande överhuvudtaget. Du ska bara få igång skrivmuskeln. Värma upp.


Duplantis hoppar inte ens 5.60 utan att värma upp!


Ju oftare du faktiskt gör detta desto oftare kommer idéer till skrivandet att poppa upp. Oavsett om det är en roman eller manus till ett föredrag eller nåt annat du ska skriva.
Det viktiga är att när du tränar så här är det för din skull. Inte för någon annan. Det är bara du som behöver se. För att se Duplantis världsrekordsförsök behöver vi inte se hans träningspass i veckan innan!

Visst har du hört:

Practice makes perfect.

Vad händer om du tar in följande:

Practice makes progress

Ja, sen kommer vi till det där med samlandet av idéer, Men mer om det en annan gång.

Write on.

Nästa
Nästa

En mänsklig snöplog